Föreläsaren Jan Perjons från Mockfjärd i Dalarna är jägare och har ett stort djur- och naturintresse. Därför lyssnar han till båda sidor om vargfrågan och förespråkar en medelväg.
Torsdagens föreläsning om varg av Jan Perjons blev en lugn tillställning. Kanske främst beroende på att han har försökt att hitta den gyllene medelvägen i vargfrågan. Enligt Jan Perjons mening har alla djur sitt värde samtidigt som vargstammen och älgstammen måste hållas under kontroll.
Genom åren har Jan Perjons haft samarbete med både Grimsö forskningsstation och jägareförbundet. Och fast han är jägare har han flera års erfarenhet av arbete ute på fältet där han bland annat har följt vargen Ulrik från Ulriksbergsreviret utanför Fredriksberg i tio år.
En av åhörarna, Gunnar Johansson från Grundsjön menar att Jan Perjons vet vad han pratar om.
– Det var en riktigt bra och saklig föreläsning. Det märks att han vet vad han pratar om. Han talade bland annat om vargens beteende, revir, om hur mycket vilt den fäller och vad människor runt om i landet anser om vargexpertisen. Det är synd att det inte kommer fler för att lyssna, när det alltid är så stor debatt annars om vargen, säger han.
Gunnar Johansson är före detta jaktvårdskonsulent och var ordförande Värmlands jägarförbund fram till 2006. Han har med andra ord själv suttit fast i den värmländska varggropen sedan 80-talet. Gunnar är väl insatt i den problematik Jan Perjons lade fram och kunde snabbt plocka ner frågorna på värmländsk nivå.
– Ett revir är ungefär 50 000-100 000 hektar, det vill säga 5-10 kvadratmil. På ett år fälls ungefär 1,5 älg per 1000 hektar. Den totala summan blir då ungefär 100-150 älgar per år och ett revir på 5-10 vargar.
Det har även forskats bland folk på landsbygden och hur deras syn förhåller sig till vargexpertisen.
– De som får lägst betyg, siffran 0, är politikerna. Även media har låga siffror. Det beror nog på att de skriver allt om vargen med så stora rubriker. Naturvårdsverket får hyfsat betyg. Spårare och länsstyrelsen har fått högst, särskilt här i Värmland. Lars Furuholm som jobbar för Länsstyrelsen har gjort ett enastående jobb och har en stor föståelse för problemet, säger Gunnar Johansson.
Einar Örnberg och en av kommunen meste vargkännare, Gunnar Johansson, fanns med bland åhörarna när Jan Perjons föreläste om vargen i Folkets hus.
Vargens beteende fascinerar både motståndare och älskare och därför lyssnade även Folkmuns jakt- och fritidsreporter noga på Jan Perjons berättelse om vargens leverne. Att det i bland ligger vargdödat vilt som knappt inte har rörts betyder inte att vargarna struntat i bytet. Det sparas till valparna. Och många gånger när människor tror att vargarna ökat i antal, är vid tillfällen då vargarna grupperat sig i flera och mindre sammanslutningar för att jaga. När folk ser en massa vargspår behöver det inte betyda att det gått fler än en varg där i all fall. Den gör sådana rundor ibland och då kan det se ut som att det är ett vargpar som tassat fram. För att lura och skrämma omgivningen om att de är många? Vem vet?
– Varg är mycket kloka djur och känner människan. De är olika skygga i olika länder beroende på hur stor jakt som bedrivs, säger Gunnar Johansson.