Inför öppnadet ska massor med saker inom hem, kök och trädgård bort. Eftersom Lotta transporterat upp hela sitt lager från Västkusten, där hon tidigare bodde, kommer loppisen hållas en hel vecka eller till lagret är slut.

Öppettider: 12-17.

Här får ni en 10 minuters lektion på hur man blir sin egen chef.

Med start den 1 april, skärtorstag varslar Handels om strejk. Varslet omfattar 5 000 anställda och såväl butiksanställda som anställda på lager är berörda. Tre värmländska butiker har tagits ut i strejken och en av dessa är Ica Kvantum i Filipstad. Dock tror Icahandlaren Roland Levin att konflikten kommer att lösas innan eventuell strejk bryter ut. Om inte, blir han tvungen att stänga sin affär.
– Om det blir strejk har jag inga möjligheter att hålla öppet. Men jag tror nog att båda parter, Svensk Handel och Handel kommer att samarbeta och komma överens och hitta en lösning på konflikten. Dessutom är medlare tillsatta och i eftermiddag kommer de att sätta sig ner och fortsätta arbeta med det här, säger Roland Levin på Ica Kvantum i Filipstad.

Förbundets huvudkrav inför det nya avtalet är en löneökning för heltidsanställda med minst 745 kronor per månad för de som arbetar inom butiksområdet och med minst 620 kronor per månad för de som jobbar inom lagerområdet.
Dessutom vill förbundet ha en förstärkt rätt till heltid och en förstärkt rätt till tillsvidareanställning samt att begränsa arbetsgivares möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd, eftersom de kan använda inhyrd arbetskraft istället för de som har företrädesrätt enligt lagen.

– Vi respekterar att industriavtalet ska sätta märke, men de har under tre månaders förhandlingar inte förmått att träffa avtal. Med det varsel vi lägger idag tar vi ansvar för att våra medlemmar ska få bästa möjliga avtal innan det nuvarande avtalet löper ut, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Idén att bygga lyxiga villvagnar vid Kalhyttan verkar ha stupat. Trots att affären med kommunen inte är slutförd försöker köparen sälja tomten för 2,5 miljoner på fastighetssajten Hemnet.

Det var i början av förra året som den norske entreprenören John Wintherbo tecknade ett avtal med kommunen om att köpa den 28 000 kvadratmeter stora strandtomten vid Färmsjön för 300 000 kronor. På området skulle 16 lyxutrustade villavagnar ställas upp. Dessa skulle sedan säljas för 750 000 kronor eller hyras ut för 6 000 kr/vecka.

Affären godkändes av kommunen som hoppades på ett projekt som skulle gynna turism och skapa arbetstillfällen. Men enligt köparen John Wintherbo saknas resurser att driva detta vidare:
– Finanskrisen kom i vägen, men jag har lagt ned mycket tid på att skapa ett bra projekt men jag behöver få in någon som kan finansiera det här.

John Wintherbo försöker, med hjälp av en mäklare, sälja tomten vidare och har begärt 2 495 000 kronor:
– Det är inte första gången jag försökt sälja tomten, tidigare har jag begärt 500 000 och 300 000, säger Wintherbo.

Han säger sig också vara villig att sälja tillbaka tomten till kommunen för samma pris han gett:
– Ja, det gör jag gärna.

Kommunalrådet Per Gruvberger är förvånad att Wintherbo försöker sälja tomten:
– Affären oss emellan är inte klar. Köparen har inte följt sina åtaganden. Bland annat fattas en revers på 200 000 kronor som köparen skulle ställt i pant.

Vad kommunen kommer göra nu är inte bestämt enligt Per Gruvberger.

Moderaternas Owe Carlsson, 2:e vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, som godkände fastighetsbildningen så sent som i december är bedrövad:
– Det är tyvärr sånt som ofta drabbar oss i glesbygdskommuner. Det är lätt att komma hit med en stor idé och lura till sig tillgångar. Förra gången var det en tandläkare som skulle etablera sig i Persberg med en affärsidé som ingen kan ha trott på.

Nästa vecka infaller fettisdagen och nu trappas semleätandet upp till gourmandiska nivåer. Men vad är dealen med semlor egentligen? Är den svensk? Varför äter man den nu? Folkmun reder ut begreppen.

Att semlan är allorstädes närvarande på Facebook är ett modernt bevis på dess popularitet. Om man söker bland Facebookgrupper får man ett 60-tal resultat. Många grupper tar väldigt seriöst på semleätande medan andra dissar semlan på gränsen till hån. Men semlehatarna är inte lika många, gruppen “byt grädden mot bearnaise…” har till exempel endast fyra medlemmar, medan sidan med det enkla namnet“Semlor” har nästan 11 000 fans.

Historien bakom semlor är lång men inte särskilt svensk. Man tror att semlor härstammar från tyskland eller Danmark på 1500-talet och att semlorna nådde Sverige ett hundratal år senare. Den förstas anteckningen om att semlor åts i Stockholm är från 1689.

Benämningen fastlagsbröd kommer från att man firade med fet mat och semlor innan man inledde den fasteperioden som kyrkan förr i tiden bestämde att folket skulle genomgå. På 1500-talet avskaffades kyrkans fasteregler i Sverige, men traditionen levde vidare och semlor var ett sätt att både fira och fylla på sina depåer innan fastan.

I dag är dessa traditioner ställda på ända. Många bagerier sätter igång med semlebaket redan efter jul och fortsätter ända fram till påsk. På så vis har vi plockat det göttaste ur de gamla traditionerna, kan man säga.

Men för de allra flesta är tisdagen den 16 februari ända en festens dag då vi mumsar på bullen med mandelmassa och grädde.

På Skafferiet knådas det och vispas grädde för fullt och Tanja tar emot förbeställningar fram till i morgon. De som förbeställer får dessutom 10% rabatt.

Såhär gick det när Folkmun fösökte sig på konsten att baka en god semla:

Lars Andersson

Andersson har inte gett upp idén om en centrumförening i Filipstad:
– Jag kommer direkt om jag ser det allra minsta tecken på engagemang. Men det måste finns ett lokalt engagemang. Vi kan bara hjälpa till att sätta igång och få styrfart på arbetet.

Även Magnus Kroon på Svensk Handel menar att stadskärnan är det man ska satsa på för att bli framgångsrik. Han räknar upp exempel på framgångsrika städer med blomstrande handel: Lidköping, Götene, Skara och Alingsås. Alla är exempel på städer där man gemensamt satsat på sina sina stadskärnor:
– Stadskärnan är finrummet som alla hjälps åt med. det kan handla om vem som hänger upp julbelysningen eller hur man bygger sina torg. Ofta handlar det om proaktiva kommuner där förvaltningen tar initiativ och bildar centrum- och fastighetsföreningar.

Effekten av en fin och unik stadskärna är att staden blir en trevlig destination att besöka och där handeln blir en spinoff-effekt av dessa besök. Men ingen stadskärna är perfekt:
– Det är viktigt att satsa på att bli bäst på en egen unik sak istället för att titta för mycket på stadens svagheter.

På Svensk Handel medger man att det är svårt att sänka priserna på mindre orter:
– Kunderna tar för givet att handlarna på småorter är dyra men när dessa sänker priserna får det ingen genomslagskraft. Folk anser ändå att de är dyra, säger Magnus Kroon, utredare på Svensk Handel i Göteborg.

För att hålla lägst priser bör en butik ha bra inköpspriser, höga volymer och låga kostnader.
I Filipstad är det få handlare som har anmärkningsvärt låga inköpspriser eller höga volymer. Däremot har nästan alla butiker i stan lägre kostnader än storstadsbutikerna.

De största utgifterna för en butik är hyra och personal. Hyrorna för ett så kallat A-läge i Filipstad kan vara 80-90% billigare än i Karlstad. Personalkostnaderna är också något lägre i Filipstad men många butiker driver butiken inom familjen och behöver inte ha anställda.

Så man ska nog inte räkna bort handlarna i Filipstad när det gäller priset. Folkmun har talat med flera handlare som bekräftar att de har många varor som är lika billiga eller billigare än i Karlstad:
– Värst är när det kommer in en kund, tittar på våra priser och sen beklagar sig över att de köpt varan till ett högre pris i Karlstad, säger en butiksinnehavare.

Att driva en butik i Filipstad är ingen lätt uppgift – och det är definitivt inte en spikrak väg till stora vinster och bekväma arbetstider.
Anledningen är att man som butiksägare måste svara nej på de två viktigaste framgångsfaktorerna för att driva en butik:
– har du en stor marknad?
– Har invånarna stor köpkraft?
Med 6 000 boende i staden och knappt 11 000 i hela kommunen är det en liten marknad som butikerna ska leva på. En hög arbetslöshet och låga inkomster lägger ytterligare börda på uppgiften som handlarna har.

Men det finns ljuspunkter att ta fasta på. Filipstad står sig ganska starkt som ett regionalt centrum i östra Värmland – en plats att handla på för de som bor i Hällefors, Hagfors, Molkom och Storfors. Men för att lyckas etablera sig som ett regionalt centrum krävs också en stark hemmamarknad. I Filipstad har handlarna, trots det stora avstånden, hård konkurrens från Karlstad och Kristinehamn om Filipstadsbornas pengar.

Folkmuns ovetenskapliga webbundersökning (103 svar) visar att bara knappt 11% tänker handla alla sina klappar i Filipstad i år.

Att handla på bortaplan är oftast inte en fråga om priser, inte heller om service eller bättre garantier. Man handlar ofta som en utflykt och upplevelse. Även förr i tiden åkte man långväga till marknader och handlade som en del av utflykten.

Under tiden fram till jul kommer Folkmun att ta upp den lokala handeln ur olika perspektiv. Vi tar en titt på andra små städer som har lyckats bra och tar reda på deras framgångfaktorer. Vi diskuterar spelreglerna för lokal handel med företrädare för organet Svensk Handel och vi pratar med Filipstadshandlarna själva.

Men framför allt vill vi ha era åsikter och idéer kring en starkare lokal handel i Filipstad. Häng med!